Är det ok att kalla människor resurser?

För ett tag sen så var jag i kontakt med ett konsultbolag angående ett uppdrag, och i feedbacken kallade de sina anställda resurser. Jag vred lite på mig när jag läste om deras så kallade resursbehov, det kändes verkligen inte alls bra. Det är som de engelska orden ’head count’ och 'asset' som jag inte alls gillar.

När man kallar människor resurser så tänker jag på Taylorism. Det var Frederick Taylor som uppfann många av idéerna om hur effektivisering funkar i fabriker, och många har kopierat hans tankar när dom jobbar med människor.

I Sverige där typ varannan människa mår dåligt, är deprimerad eller utbränt så tror jag en av de värsta sakerna man kan göra är att kalla folk resurser, som att dom inte finns, inte spelar någon roll och att dom går att byta ut. Det låter som att en resurs är något som man kan ersätta, och sen fortsätta som vanligt.

Utan människor så finns ingenting i en organisation. Det är samspelet mellan människor som till stor del bidrar till effektiviteten.

När jag jobbade med ett stort projekt i London för några år sen så hade jag ett team med fyra personer som hjälpte till. Alla hade olika nationaliteter, och det var jag som delegerade vad som skulle göras.

Projektet var en av mina bästa ledarskapslektioner någonsin. Hela teamet var nya inför uppgiften, och några var mycket mer kvalificerade på pappret än dom andra. Men det var två personer som gick lite väl långt utanför ramen som kom med de bästa initiativen, inte dom med mest erfarenhet eller fina referenser.

När jag tänker tillbaka så är det väldigt tydligt att det inte skulle ha fungerat särskilt bra om jag gick in med en förutfattad ide och såg på mitt team som resurser. Dom var människor som gjorde så gott dom kunde med den energin som vi kunde uppnå tillsammans. Jag hade ingen aning om att dom som bröt mot ”reglerna” som jag hade satt upp skulle komma med dom bästa förslagen.

Helt klart var att allas arbete var en stor tillgång och att det var ”magin” med gott, klart och tydligt samarbete som gjorde att slutresultatet blev så bra. Sen så undrar jag hur bra ett pappers CV verligen är, hur kan man klämma in ett helt liv där? Antagligen borde de flesta CVn ha en stämpel över sig som säger "klysh-varning". 

Det kanske är jag som LondonSvensk som är extra känslig för vissa ord och hur dom används, men jag skulle verkligen inte uppmuntra någon att kalla sina kollegor eller anställda för resurser. Tror att finns bättre ord i det svenska språket, om inte så får vi uppfinna några.

Ha en härlig dag!

Sofie